Salt kan anses allmänt tillgängligt, även på landsbygden, åtminstone sedan 1200-talet. Både havssalt och bergssalt fanns i bruk. Allt salt var importerat.
Rörsocker fanns, men var mycket sällsynt och dyrbart. Till begravningen av Birger Persson, heliga Birgittas far, inköptes socker.
Kända importerade kryddor under medeltiden till Sverige var nedanstående. Samtliga förmodligen extremt dyrbara och bara använda av de rikaste. Alltnock tillgängliga och vi vet att Birger Persson, heliga Birgittas far, använde de flesta av dessa:
Saffran
Spiskummin
Ingefära
Kanel
Muskot
Kardemumma
Kryddnejlika
Anis
Svartpeppar
Inhemskt odlade kryddor
Dill
Kummin
Fänkål
Körvel
Anis
Salvia
Koriander
Kyndel
Åbrodd
Svartsenap
Det fanns alla former av gryn och mjöl av vete, råg, korn och havre
Talg
Ister
Smör
Grädde
Det fanns mjölk och syrad mjölk, typ filbunke, smak och utseende är dock okänt. Ost tillverkades i stor omfattning under medeltiden och var lokalt skattemedel. Sannolikt mest hårdostar, men med i övrigt okända egenskaper.
I synnerhet maltättika
Hasselnötter var mycket vanligt och exporterades till och med. Valnötter förekom.
Alla vilda bär: blåbär, lingon, odon, mjölon, kråkbär, måbär, smultron. Av odlade bär endast vinbär.
Öl och mjöd. Vin. Ovanligt men förekom importerat. Inhemsk tillverkning av någon slags körsbärsvin (kirsedrank) och äppelmust (=cider?)
Pilgrimsmat innebär att växter med rötter i medeltiden får nytt liv och blir till matupplevelser längs pilgrimsleder till Vadstena. Arter bevaras, odlare och matlagare växer och pilgrimsvandrandet ökar med stöd av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.